Anahita Sthlm

Havet. Jag älskar havet. Det finns ingen bättre plats för återhämtning och kontemplation.

När jag för drygt ett år sedan öppnade webshopen Hippocanis  var jag bestämd. Jag skulle inte sälja några ridkläder för män. Marknaden är för liten och det är för svårt att nå lönsamhet. Det var ett lätt beslutat att fatta. Verkligheten skiljer sig från teorin Idag är jag inte lika säker. Många män har hört av sig och vill beställa kläder. Det finns en hel del yngre killar som rider. Ska de inte kunna köpa ridkläder? Jo så klart de ska. Men är det hos mig de ska handla? Hur ska jag som företagare agera? Strunta i lönsamheten och se det här som en service? Just nu har jag valt en medel väg som jag inte är så nöjd med. Jag har några få plagg hemma och tar hem ridkläder från Frankrike när någon vill prova. Jag tar en ganska stor risk att stå med osålda plagg. På plussidan; jag ger mina kunder ett mervärde.  Hör gärna av dig med funderingar hur du tänker.  /anahita

Jag har leverantörer som är helt fantastiska. Om jag får en defekt vara så hjälper de till så fort det går, jag får en ny vara om de har samma vara hemma, jag får en liknande vara om varan inte finns hemma och är varan slut så får jag en kreditfaktura. Vem blir inte glad av att läsa ett mejl från en trevlig empatisk person även om ämnet inte är så roligt (borttappade sändningar, defekta varor, förseningar)? Jag hade aldrig kunnat tro att man kan bli så gott humör av ett mejl om en defekt vara. Hejdå Sören Sedan har jag Sören. Sören är chef på ett stort företag och låtsas vara gammal och förvirrad, men det är en fasad. Sören är egentligen skärpt och bryr sig inte om sina kunder. Han svarar inte på mejl eftersom han är vill ge sken av att vara just förvirrad och inte förstå sig på den nya tekniken. Att kännas vid att en var defekt när den rullade ut från fabriken slätar han över. Vet ni vad, killar som Sören tar för mycket energi och förstår mitt humör. Jag kommer aldrig få ti

Jag driver en webshop, Pop up Shop och erbjuder även mina kunder private shopping. Första advent var det premiär för mig med en monter på Sweden International Horse Shop på Friends. Dags att träffa helt nya kunder. En person jag träffade i montern var tvärsäker på att dagens kunder absolut vill handla hållbart och att de kräver en hållbar coporate story.  Det var inte första gången jag hör detta, men sällan har någon med sådan emfas framfört budskapet. Och visst är det viktigt med hållbar konsumtion, jag instämmer. Men det som fick mig att reagera var att så många andra som jag träffade den helgen bara var intresserade av röda prislappar på ridkläderna. Kunde jag inte erbjuda något mässpris så gick de till nästa monter oavsett om de gillade det jag sålde eller inte.  Jag hade planerat en avskalad monter där kunderna väljer ut just den produkten de ville köpa. Men snabbt insåg jag att jag hade tänkt helt fel. Ju fler erbjudanden och korgar med billiga kläder desto bättre. 

Då var julhelgen slut. Det gick lite väl fort. Jag och Djingis fick några härliga promenader ute vid kusten. Vi tränade apportering och Djingis badade lite. På julafton var jag hos min mamma och lilla julafton firades hos brorsan.